Staten är inte god!

När jag som ung socialdemokrat mötte äldre partikamrater som underströk vikten av att medlemsregistret hölls i godordning och under striktkontroll så kändes det lite gammeldags. Då berättades det för mig att under andra värlskriget så fanns tydliga planer på hur medlemsregistret skulle hanteras vid en ev tyskockupation. Planerna såg lite olika ut i olika arbetarekommuner men en sak var gemensam - inte en chans att underlätta nazisternas möjlighet att kartlägga och göra sig av med medlemmar i det socialdemokratiska partiet.

Jag har burit med mig detta. Haft detta perspektiv i bakhuvudet när världen blivit alltmer genom registrerad och möjligheterna idag är helt ofattbart stora för kartläggningar av människor. Detta har varit tillräckligt för mig för att vi ska vara försiktiga med vilka verktyg vi ger staten på den enskilda människans bekostnad.

Med det i ryggen kändes det lite tråkigt att läsa Olssons tankar som använder begreppen "helt överdrivna integritetstjafset", "folk från vänstern köpt de neoliberalas tjat" och att detta skulle vara "Historielöst". Lite märkligt för att komma från en god vän som borde ha en mer nyanserad syn på staten.

Ett annat perspektiv som jag vuxit upp i och med är självständighets perspektivet. Gestaltat av folkrörelstanken. Och då menar jag inte det förfelade begrepp som idag används för moderna kampanjmetoder. Utan för mig handlar folkrörelse om vad ABFs kulturkommitté skrev 1946 i "Våra folkrörelser". De menade att de handlar om att en folkrörelse måste vara stadigvarande med uppgift att ta vara på folks intresse. Det måste vara många människor anslutna. Den måste fungera demokratiskt och vara öppen för alla som kan komma i fråga. Den är samhällsförändrande och är en social rörelse och de måste finnas ett mötesliv.

Jämför gärna med de kooperativa grundsatserna som Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) antog 1995.

På många sätt tror jag dagens nätliv ger möjlighet till en modern folkrörelse vår.

Alltså jag tycker att det är viktigt med självständighet för människors enskilt och tillsammans med andra. Jag tror dessutom att det är viktigt med pluralism att det finns flera olika krafter som kan se till att andra inte gör övertramp. Men till sist så ser jag inte staten som god.

Det går att ibland skönja en sådan syn att staten skulle vara god. Staten är inte god - staten är ett verktyg för de som vinner makten över staten genom fria val (eller tillskansar sig den på annat sätt!). Risken är som många andra skrivit om att vi efter valet 2010 kan ha en borgerlig regering med Sverigedemokraterna som regeringsunderlag:
* Reinfeldts permanenta regeringsinnehav
* Alliansarna filosoferar om Sverigedemokraterna
* Mer om Alliansens SD-stöd


Därför är integritetsfrågorna mycket viktiga. Det är dessutom nödvändigt att dessa diskuteras sansat och inte utifrån terrorskräck från 11 september eller i hastig panik p g a alla pedofiler på nätet.

Jag kan inte annat än hålla med Thomas Hartman som i ett inlägg tycker att Eva drar en märklig slutsats. Thomas pekar på att det är stor skillnad mellan statens kartläggning och det som vi själva frivilligt lägger ut på nätet. Och hans slutsats stödjer jag helhjärtat.

Integritetsfrågorna måste fram i ljuset och politiken inte minst (socialdemokraterna) måste prioritera dessa frågor. Även om det finns en och annan som försöker misstänkliggöra olika aktörer i debatten.

SW


Läs även andra bloggares intressanta åsikter om integritet, kooperativa grundsatser, folkrörelse, staten,

Samtal, studiecirkel, socialroll och verktyg!

Vad pinsamt! Jag gjorde en länkning i min förra postning som blev fel och jag beklagar verkligen detta. Detta ska var rätt nu!

Samtalet och debatten är avgörande för ett parti som har rörelseambitioner. Det var poängen i min förra text. Där måste studiecirkeln vara ideal för samtal och interaktion mellan människor. En stor fördel i en studiecirkel, i den lilla gruppen avskärmad från omvärlden, är att där går det att föra fram förslag, diskutera dessa och inte få gehör för dem, utan att hamna som "uppror" i medias rubriker. Där skiljer sig nätet och där skiljer sig den högst påtagliga media världen mot den lilla studiecirkeln.

Det är också därför det känns så pinsamt att ha länkat fel! (Jag länkade Tankar från roten till Jonas Morian | PromeMorian) Och frågan blir om denna risk att göra fel, gör att människor avstår från att ge sig in i att använda nätet, ge sig in i diskussioner och samtal? Eller hur och var ska människor få träna? Bara några funderingar som dök upp.

Johan Sjölander har skrivit ett inlägg med den provocerande frågan s på nätet - kampanjapparat eller jättelik studiecirkel?

Vi ska alltså se nätet och den nya tekniken inte främst som ett sätt för den upplysta ledningen att sprida sitt budskap, utan snarare som en mångfald av verktyg för politisk empowerment, eller politisk egenmakt för att använda ett hemkokt begrepp.

I detta är det lätt att hålla med Johan. Jag skulle vilja drista mig så långt att det sociala i sociala medier faktiskt inte går att dirigera centralt ifrån. Den som haft med mig att göra vet att jag alltid betonat nödvändigheten av den sociala dimensionen i folkrörelser. Något som som inte alltid ses som självklart.

Min uppfattning om folkrörelser i verkliga mening innebär att det både är sociala och verktyg för förbättringar i verkligheten. Därför gillar jag begreppet politisk empowerment. Det knyter också an till den grundläggande idén att syftet med samarbete och folkrörelseorganisering är att frigöra individen. Och understryker individens egen roll och betydelse tillsammans med andra.

Tankar från roten har i ett läsvärt inlägg benat ut skillnaderna i synen på organisering mellan olika partier. Detta har han kopplat till organiseringen på nätet och hans avslutningen instämmer jag fullkomligt med:

Det bra sättet å andra sidan handlar om att knyta samman nätverk av åsikter som både smeker och skaver varandra. Det är en kollektivism som snarare är släkt med Oscar Olssons studiecirkel än med Lenins demokratiska centralism.

Det är nog så att det bra sättet med byggande av nätverk på mer eller mindre lösgrund som spelar en socialroll och är ett verktyg för vardagliga förbättringar är nödvändigt för socialdemokratins framtid om man inte endast ska vara kampanjapparat.

Och därför är det lätt att citera ett annat
blogginlägg av Johan Sjölander

Nej, vad det handlar om är att socialdemokratin och arbetarrörelsen som politiska rörelser måste bli vansinnigt mycket bättre på att på bred front utnyttja de möjligheter till organisering och politiskt arbete som nätet erbjuder.

För att åstadkomma detta så kommer det att krävas många och stora individuella insatser. På samma sätt som dessa individuella insatser vara av stor betydelse i den tidiga och breda organiseringen av arbetarbefolkningen för att forma en arbetaklass. Men det kommer också att behövas ett effektivt kampanjande parti.

En utmaning som heter duga!

***

Den som vill få en kort sammanfattning om upphovsrättsindustrin steg att införa en trojan för att blockera fildelningssajter kan läsa om detta hos Ett Otyg


SW

Läs även andra bloggares intressantaåsikter om folkrörelse, socialdemokrati, studiecirkel, empowerment, egenmakt, socialroll,