En sann historia från Sverige 2010

Det finns historier och det finns historier. För ett litet tag sedan fick jag ett mail av en vän där han skickade med korrespondens som han haft med debattörer och journalister ang fattiga mammor (och pappor).

För mig är det en bit ur ett Sverige som kräver förändringar.

Jag publicerar båda hans mail i sin helhet, med undantag av några smärre detaljer för att det inte ska framgå vem det är.

Visserligen blir det ett långt inlägg, och trådarna är långa och ämnena flera. Jag väljer ändå att lägga ut det. Och hoppas att det är fler än jag som kan ha nytta av denna sanna historia från Sverige 2010.

Mail 1 *****************************

Hej!

Jag ser nu att det är du som ligger bakom rubrikerna "Var fjärde ensam mamma…".

Varmt tack för att du tar upp frågan, en fråga som jag ser som det "nya klassamhället" med STORA klassklyftor.

Jag tillhör den lilla gruppen "ensamma pappor" och har så gjort i 13 år.

Mitt yrke är ekonomens. Trots min akademiska examen har jag levt på/under existensminimum under alla dessa år…Det är inte alla läkare som har god hälsa, det är inte alla präster som tror på Gud, alla veterinärer tycker inte om hästar och det finns tandläkare som har karies brukar jag säga…Därtill finns det ekonomer utan aktieportfölj, utan pengar, som besökt social kontoret i sin desperation… Det är jag det…

Jag skickar dig nedanstående som jag sände till journalisten på SVT som gjorde inslaget. Jag har inte fått något svar och kan knappast vänta mig något heller.

Men jag tänkte plantera idén med en ny syn på skattesystemet hos dig. Baserat på den enkla grunden att dom som tjänar mycket får betala mer än dom som tjänar lite eller inget…

När jag nu skulle skriva till dig ville jag veta vilken inkomst som är medianinkomst…och hamnade hos SCB.
(för 2008 är det 287 Tkr för män och 227 Tkr för kvinnor)
Detta diagram fick jag fram, en bild av Sverige…..

En fråga man direkt ställer sig är män som tjänar 400-499 Tkr/år, varför är dom så avvikande, så många?... Det kan väl inte bero på att skatten på inkomster över 495 Tkr ökar med 25%......

Är människor (dubbelt så många män som kvinnor) så giriga, så beräknande, så egoistiska så att man väljer att inte tjäna mer än 495 Tkr/år….och kanske tar ut ersättning i "annan form"…jag gråter i mitt hjärta…. jag ser fakta framför mig…

Excel är ekonomens arbetsverktyg och jag kunde inte låta bli att ta hem dessa siffror och titta närmare på dom, jag bifogar filen.

Jag gör samma diagram som ovan;

Det intressanta blir när man ackumulerar värdena;

Jag läser ut att det finns 1 000 000 människor i Sverige som har en årsinkomst mellan 0 till 119 Tkr

Hur överlever dom? Har dom två inkomster i hushållet?

3 500 000 människor har en inkomst mellan 0 till 299 Tkr. Drar man ifrån den miljon som finns under 119 Tkr så är det 2 500 000 människor som har en inkomst mellan 119 & 299 Tkr

Att överleva som ensamstående på 299 Tkr/år innebär en månadslön på 299/12≈25000kr/mån.

Det är här jag finns och funnits i många år. Med tre tonåringar blir det oerhört tufft….

Men, och nu kommer det viktigaste, det finns ca 5 250 000 människor i Sverige mellan 20-64 år, det totala antalet i kalkylen. Det innebär att det finns 5 250 000-3 500 000 = 1 750 000 människor som tjänar mer än 300 Tkr/år. Denna grupp människor borde kunna bidra till dom sämst lottade, via en progressiv skatteskala. Idag är ju skatten linjär!
"Statlig inkomstskatt, fysiska personer
Ingen statlig inkomstskatt på beskattningsbar förvärvsinkomst upp till 328 800 kr. Mellan 328 800 kr och 495 000 kr är den statliga skatten 20 % på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 495 000 kr är den statliga inkomstskatten 25 %."

Vad kan du göra?

Du får gärna höra av dig och/eller använda mitt material och siffror. Checka gärna mina slutsatser mot andra!

Många hälsningar

Håkan

********************************

Det andra mailet som Håkan skickade till mig.

Mail 2 ********************************

Hej!

Tack för att du tar upp frågan om fattigdom i dagens Sverige.

Var fjärde ensam mamma är fattig

Jag själv framträdde för en tid sedan, dock bara med ryggen J

Svt play En historia


En fråga som jag grunnat på länge är när vi ska ändra skattesystemet så att man får betala skatt räknat efter hur många det är som ska leva på den sammanlagda lönen i hushållet.

Om två ensamstående, relativt högavlönade bor ihop och har 20 000kr efter skatt var blir det 2 x 20 000 = 40 000kr/månad till att betala hyra och räkningar. Om vi tänker oss att hyran är 5 000kr/månad så har detta par 40 000 – 5 000 = 35 000kr/månad att leva på. Per person blir det 35 000/2 = 17 500kr/person

Om det däremot är en ensamstående med 17 000kr efter skatt med 3 tonårsbarn blir det 17 000 – 5 000 = 12 000kr/månad kvar sen hyran är betald. Per person blir det 12 000/4 = 3 000kr kvar för varje person i hushållet.

Den ensamstående har alltså 17 500/3000 ≈ 6 ggr mer att spendera per månad än tonåringen. Nu har jag dock inte räknat in barnbidrag/studiebidrag som ligger runt 1000kr…. Lägger man på detta blir samma räkneövning 17 500/4000 ≈ 4

Tonåringen har 17 500-4 000 = 13 500kr mindre per månad. På ett år blir det 12 x 13500 = 162 000kr

På tio år blir det 10 x 162 000kr = 1,62 Mkr.

Det är dessa pengar jag upplevt att jag inte hade under mina barns uppväxt…jag skilde mig 1997

Det är denna skillnad man upplever hela tiden. När barnen börjar skolan och ska berätta vad dom gjort på sommarlovet… När kompisar får en ny dator…När kompisar frågar om man vill hänga med på något…som kostar pengar…

Det gör så in i h… ont att vara förälder och uppleva denna klasskillnad i dagens Sverige….

Jag hörde att i Frankrike så deklarerar man som oss, betalar preliminär skatt som oss. Men…

Man anger hur många i hushållet som ska leva på dessa pengar… och får skatt därefter.

Kan du kolla det?

Med vänlig hälsning

Håkan

SW

Läs även andra bloggares åsikter om Stefan Wikén, Socialdemokraterna, politik, val, val 2010, orättvisor, fattigdom,

Titta gärna på intressanta bloggar genom NetRoots och Politiometern