torsdag 8 april 2010

Ingen vinner över media!

Idag skriver Thomas HartmanAftonbladet debatt med rubriken: "Vem vågar säga förlåt till Anna?"

Han inleder att ifrågasätta den dominerande uppfattning hos de traditionella medierna att sociala medierna är de som står för smutskastning och negativ kampanjande. Underförstått att de traditionella media har någon etik och moral. (En uppfattning som också det inte är helt ovanligt att hitta bland tjänstemän inom offentlig förvaltning.)

Självklart har traditionella media en större betydelse än vad de sociala medierna gör. Och självklart ropar traditionella medierna efter ansvar av alla (utom av sig själv). Det ingår nämligen som en del i de traditionella mediernas sätt att tjäna pengar.

Jag har vid varje tillfälle som yppats de senaste åren värjt mig emot och försökt upplysa andra att media inte har någon högre moralisk kompass eller allmännyttigt uppdrag. De har ett enda syfte - att vinstmaximera. Detta sker genom att maximera antalet tittare/läsare/lyssnare.

Allt annat är bara bortförklaringar från välbetalda redaktörer och journalister för att uppnå detta. Press och mediaetik är endast sådant som plockas fram vid högtidstillfällen eller för att dupera den som ställer en kritisk fråga.

I detta så spelar det självklart ingen roll vad som är rätt eller fel, vem som är skyldig eller oskyldig eller proportionalitet ifråga om följderna för den som hängs ut.

Mina exempel omkring mig är många. Jag har ett om mig själv. Jag har om min familj och t o m om mina barn.

Jag har sett när lokal tidningar hänger ut advokater som är bakis - med namn. Detta försvaras av redaktören att det är i allmänhetens intresse. Samma tidning hänger inte ut livsmedelsaffärerna som får anmärkningar av hur de hanterar maten. Det är nämligen inte i allmänhetens intresse eller om det är annonsintäkterna som avgör? Jag har sett hur man vrider och vänder på uttalanden för att få människor att avgå.

Dock det har inget med vad som är sant att göra. Det handlar om att skapa spekulationer för att sälja mer och därmed tjäna pengar.

Om besöket på Crazy Horse och det som av TV4 och andra medier kallades för en av årtiondets största politiska skandaler vet jag inget. Jag var inte där. Men uppenbarligen var många journalister där. Jag vet inte vad som faktiskt hände.

Däremot var medias bevakning inte sann. Den bild som målades upp av Anna Sjödin var inte mångsidig utan direkt ensidig. Den bild om vad som hände var också ensidig. Och det fanns självklart politiska syften för detta - förutom att tjäna pengar.

Proportionerna saknades.

Jag vet att Anna Sjödin är skyldig till att ha slagits för sin rätt och sin heder. Detta har haft ett mycket högt pris.

Jag instämmer i det råd som Thomas ger till de som drabbas av media är:
Efter att ha sett detta från insidan och dessutom jobbat med medier i många år är mitt bästa råd till den som granskas att omedelbart erkänna och pudla oavsett om du är skyldig eller inte och oavsett vad du anklagas för. Det är omöjligt att tvätta sig ren i trycksvärta. Priset för att hävda din rätt är för stort.

Det går nämligen inte att vinna och det kostar för mycket.

(Vill dock inom parantes göra ett viktigt tillägg och konstaterande. Det finns många duktiga och hedervärda journalister som varje dag anstränger sig för att göra ett bra jobb.)

SW

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Titta gärna på intressanta bloggar genom NetRoots och Politiometern

3 kommentarer:

Kent Filppu sa...

Instämmer i mycket av kritiken mot hur mediadrevet behandlade Anna Sjödin (och många andra politiker). Men något som ni politiker kan göra är att avskaffa alla miljoner av skattepengar som går till presstöd. Då används i alla fall inte skattepengar till såna drev.

I dagens Sverige med tusentals bloggar och så många tyckare som är så lätt att hitta behövs inte en presstödet för att ge en andra åsikt. Det har spelat ut sin roll utan att därför påstå att det var fel att införa det.

I övrigt har jag svårt att se vad man ska göra åt journalistdreven. Det var du som en gång i tiden lärde mig att journalister är lata dumma och okunniga. Gång på gång har detta besannats.

Stefan Wikén sa...

*skratt* du kommer ihåg den lilla kitchiga påståendet - som dessvärre stämmer.

Jag har tänkt den tanken - vad gäller presstödet - ett antal gånger... av precis dessa skäl.


Jag menar i Östersund "konkurrerar" två tidningar med samma ägare....!

Samtidigt så skulle det innebära att ett antal "olika" röster i media bruset skulle tystna.

Bloggarna har inte den ställningen ännu...

Men det är möjligt att medialandskapet kan förändras snabbt. Så jag kan komma att slutligt ändra uppfattning om presstödet - kanske fortare än vad jag själv anar.

Kent Filppu sa...

Jag är inte rädd för att ett antal OLIKA röster tystnar. Däremot kanske ett antal likadana röster tystnar och det gör inte så mycket. Vi behöver inte fler proffstyckare. Vi behöver flera människor som på olika sätt engagerar sig vid sidan av ett vanligt arbete. Proffstyckarna bidrar till att öka distansen mellan "vanligt folk" och makthavarna.

Av samma skäl är det beklagligt med proffspolitiker som sitter på hur många stolar som helst och inte ger utrymme för ideellt/deltidsengagemang. Aldrig så många kringresande ombudsmän kan inte ta lika många diskussioner på arbetsplatserna som fritids/deltidspolitiker. Ombudsmän/heltidspolitiker/ proffstyckare blir bara megafoner i alla andra omgivningar än sin egen och i den egna omgivningen är mest bara proffstyckare.

Tyvärr börjar mer och mer av bloggandet att likna drev också. Det är bra att man hjälper varandra att synas men när det på så många bloggar är budskap dikterade uppifrån eller som i alla fall ser så ut är det inte lika bra. Tanken slog mig just att skälet till att 200 partibloggar skriver samma sak med exakt samma argument kanske inte är att de är dikterade uppifrån. Det är att alla dessa 200 bara umgås i samma kretsar och ser samma problem/hör samma saker.

Tex så skriver massor av S-politiker om sjukförsäkringen, men ingen om uteliggare, skuldsatta, oskyldigt dömda eller andra grupper som råkat riktigt illa ut. Den biten skulle se annorlunda ut om politiken öppnade upp sig för flera.

På samma sätt är det med proffstyckarna på tidningarna. De skriver om det som redan skrivits i tidningarna och det som diskuteras i deras interna kretsar. Nyheterna är oftast baserade på TV-program och TV-nyheter refererar ofta till vad de läst i tidningar. Dokusåpa"stjärnor" lever på att vara kända och gör livet lätt för journalister som har flera spaltmetrar att fylla på allt kortare tid.

Att söka nyheter är ett besvärligare sätt att fylla upp en halvsida än att skriva av TT och lägga upp en stor arkivbild. Det visar sig tex efter varje hockeymatch när det räcker att läsa en tidning så har man sett vad alla skriver.

Bra "klassiska" citat fastnar lätt i mitt minne. Det gäller såväl mindre kända, som ditt om journalister som mer kända. Gustav Möller visste att "Varje skattekrona som inte används effektivt är som att stjäla från de fattiga." Det tycks tyvärr lite bortglömt nu. Men tex presstöd är dåligt använda skattekronor. Vård, skola och omsorg. I övrigt kan man faktiskt värdera skattesänkning om man tycker att det finns för mycket pengar hellre än att slösa dem på presstöd.