Jag kan inte annat än beklaga samtidigt som jag inte kan låta bli att fnissa lite. Fredrik Reinfeldt har på tre och ett halvt år lyckats med det som tog Göran Persson (S) drygt åtta år. Att gå från en relativt öppen politikerroll till en som präglas av furstlig grandiositet, svårartad omnipotens, snorkighet och en dryghet som saknar motstycke.
Citat kommer från ett resonemang om det politiska ledarskapet som inte vill träffa de som drabbas. Läs mer på Mitt i Steget "Om det lyssnande ledarskapet och teflonkostymer"
Mer finns att läsa hos S-Buzz som också skriver om att regeringen inte vill träffa de som drabbas av politiken. Katarina Nyberg-Finn gör det också.
SW
Läs även andra bloggares
intressanta åsikter om Stefan Wikén, Alliansen, Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Politik, Regeringen, val 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar